KHK-Premiär för Mig o Frida .
Jajjemen, i dag fick Bobbo med HELA familjen Kronholm på en träningsmatch mellan KHK och Vita Hästen.
Skeptisk till detta följde jag med iklädd i en alldeles för stor KHK tröja. Till KHK, eller var det Bobbos ära ?
Ja det var inte värre än att jag faktisk tyckte att det skulle bli lite kul iallafall och förvånad över alla parkeringsvakter som stod o visade folk var det skulle parkera, bara för en TRÄNINGSMATCH !!!
Ja ja, det finns många sportidioter i denna staden tydligen och i dag var jag mitt bland dom.
Under uppvärmningen sade jag nog det mest pinsamma man bara kan säga om man bor i karlskrona...
Jag skulle tala om för frida vilket lag vi skulle hejja på.
Det är de RÖDA vi skall hejja på, det är KHK INTE de som har svarta kläder på sig.
Då utbrister Rasmus:
-NEEJ Mamma det är dom svarta som är KHK ,du ser väl deras märke på Tröjorna fram.
Snacka om jag kände mig DUM !!!
Hur som helst så startade matchen och jag satt hela första perioden och tyckte matchen var helt OK (trots att de runt omkring sade att det inte alls var bra spel).
Jag fick bevittna ett slagsmål mellan 2 spelare och det tråkigaste under första perioden var väl att Vita Hästen gjorde mål.
Andra perioden blev ju mer spännande, mer spel tyckte jag och ett mål til KHK.
Vet ej om min sportfåne till man såg eller hörde det men jag SKREK och klappade händerna av glädje när de gjorde mål, det var en skön känsla (trots att det bara var en träningsmatch).
Period 3 var segare, händelselös och jag fick ont i röven och barnen var grininga som attan och när sista perioden var slut med resultat 1-1 kändes det väldigt skönt att få resa sig upp och åka hem.
Men icke sa nicke, det skulle skjutas straffar.
Trots Fridas envisa händer i mitt ansikte så såg jag med största intresse hur KHK vann på straffar.
Nu var premiären för Mig och Frida på ishockey över och trötta begav vi oss hem.
Det var en kul upplevelse (trots att jag hör från min man att han och hans vänner säger att det var en skitmatch).
Gör säkert om det någon gång men då vid en match av större betydelse för KHK och gärna utan barnen (även om det var jättekul att ha med dom, fast de tyckte det var jobbigt att sitta där så länge).
Här kommer bildbevisen:
Och nu skall jag hoppa ner i sängen då en viss Bobbo rumlade in efter kl ett i natt och snarkade mig sömnlös efter det.
Natti natti !
Skeptisk till detta följde jag med iklädd i en alldeles för stor KHK tröja. Till KHK, eller var det Bobbos ära ?
Ja det var inte värre än att jag faktisk tyckte att det skulle bli lite kul iallafall och förvånad över alla parkeringsvakter som stod o visade folk var det skulle parkera, bara för en TRÄNINGSMATCH !!!
Ja ja, det finns många sportidioter i denna staden tydligen och i dag var jag mitt bland dom.
Under uppvärmningen sade jag nog det mest pinsamma man bara kan säga om man bor i karlskrona...
Jag skulle tala om för frida vilket lag vi skulle hejja på.
Det är de RÖDA vi skall hejja på, det är KHK INTE de som har svarta kläder på sig.
Då utbrister Rasmus:
-NEEJ Mamma det är dom svarta som är KHK ,du ser väl deras märke på Tröjorna fram.
Snacka om jag kände mig DUM !!!
Hur som helst så startade matchen och jag satt hela första perioden och tyckte matchen var helt OK (trots att de runt omkring sade att det inte alls var bra spel).
Jag fick bevittna ett slagsmål mellan 2 spelare och det tråkigaste under första perioden var väl att Vita Hästen gjorde mål.
Andra perioden blev ju mer spännande, mer spel tyckte jag och ett mål til KHK.
Vet ej om min sportfåne till man såg eller hörde det men jag SKREK och klappade händerna av glädje när de gjorde mål, det var en skön känsla (trots att det bara var en träningsmatch).
Period 3 var segare, händelselös och jag fick ont i röven och barnen var grininga som attan och när sista perioden var slut med resultat 1-1 kändes det väldigt skönt att få resa sig upp och åka hem.
Men icke sa nicke, det skulle skjutas straffar.
Trots Fridas envisa händer i mitt ansikte så såg jag med största intresse hur KHK vann på straffar.
Nu var premiären för Mig och Frida på ishockey över och trötta begav vi oss hem.
Det var en kul upplevelse (trots att jag hör från min man att han och hans vänner säger att det var en skitmatch).
Gör säkert om det någon gång men då vid en match av större betydelse för KHK och gärna utan barnen (även om det var jättekul att ha med dom, fast de tyckte det var jobbigt att sitta där så länge).
Här kommer bildbevisen:
Och nu skall jag hoppa ner i sängen då en viss Bobbo rumlade in efter kl ett i natt och snarkade mig sömnlös efter det.
Natti natti !
Kommentarer
Postat av: Hanna Westergren
Wow, vilken fru!=)
Trackback
